Vi tänker som datorer. Vi delar in världen i ettor och nollor,
A eller B, svart eller vitt. Genom kategorisera saker, förstår vi dem och känner oss trygga.

Men världen är inte digital utan analog och det finns därför ett helt spektrum av grå nyanser mellan svart och vitt, nyanser som innehåller både mörker och ljus och därför blir svårkategoriserade för vårt digitala tänkande. Dessa svårkategoriserade saker låter sig inte placeras in i fack vilket ofta innebär att vi istället upphöjer dem till helgon eller tabubelägger dem  – som ormen i skapelseberättelsen till exempel, den är varken ett djur på land eller en fisk i havet men har drag av bådadera. Därför har den fått så kraftfull betydelse att den i vår kultur och samhälle måste tyglas.

Babushka är ormen i paradiset.

I en tid starkt präglad av yta och att passa in är Babushka en motvikt som uppmuntrar unga kvinnor utforska dessa nyanser och att utmana sig själv och samhället. Att vara Babushka är att vara mer än en tvådimensionell pappersdocka som definieras av dagens outfit utan en tredimensionell person med flera lager av intressen, drömmar, känslor och tankar. Precis som en babushkadocka som har flera mindre dockor inuti, har också vi människor flera dimensioner. Dimensioner som kanske inte alltid passar in i mallen av det förväntade.

Babushka är också det ryska namnet för farmor och mormor. I ett samhälle där det ungdomliga idealet styr hyllar Babushkaattityden den vishet som kommer med erfarenhet av ett långt liv.

Att vara Babushka innebär att våga vara sig själv och utforska sina inre dimensioner.

Att vara Babushka är inte placera sig - eller låta sig bli placerad - i ett fack.

Att vara Babushka är att inte göra våld på sig själv för att passa in.

Att vara Babushka innebär att tackla sina rädslor och att utmana sig själv.

Babushka handlar om att våga göra fel och inte be om ursäkt för det.

Att vara Babushka är att vara så fel att det blir rätt.

Be Babushka!